asal

ja, ni. min lilla överanalyserande självkritiska hjärna går på högvarv just nu.

det är så mycket tankar och så mycket känslor och jag vet inte riktigt vad jag ska göra av allt och allra minst mig själv.

"I'm standing at a crossroad" och jag vet inte var jag ska gå...

jag känner mig som valen som faller ner mot jorden i liftarens guide, hade hellre varit blomkrukan.

återkommer om något vettigt dyker upp bland synapserna!