värmlandbus

Det har varit en lång och händelserik helg hos världens bästa Pling. Åker pendel och lyssnar på Wij och försöker inte låtsas om huvudvärken. Jag är fylld av ågren men är ändå lycklig. Behövde visst bekräftelsen, fast jag är inte så säker på att jag behövde så mycket bekräftelse. Oj, vad man gör konstiga saker ibland. Men man lär sig. Man växer och man mognar. Jag har mina öppna ögon på mig, trötta, men öppna. Världen är vacker och det är människorna som gör det. Imorgon börjar verkligheten. Jag hoppas på orken. Jag drömmer om lusten och längtar till orken. Jag längre ner än jag någonsin har varit. För första gången i mitt liv har jag ingen titel, ingen roll. Jag är ingen. Men aldrig förr har jag heller varit så långt fram, så medveten om hur mitt liv ser ut. Jag ser mina hinder med öppna ögon och jag ska klara av dom. Javisst!

storfors

nu åker vi till Ingela för att umgås och ha kul i stugan vid sjön i skogen och andas ut

ofattbart svart

det har varit en overklig tid. ibland ruskar livet om en ordentligt för att man ska fatta att man lever. då måste man vara tacksam, när det är de som inte får göra det längre...

RIP

Niclas
1988-2006

Ceasar
1984-2006

smattrande


nu faller regnet igen
och himlen
ligger som skrikandes på marken

RSS 2.0